uddevallabloggen.se
med stort och smått från Uddevallas horisont
2024-05-02
2024-05-01
F.d. musikpaviljongen på I 17
Många svarade rätt. Det var musikpaviljongen på regementet. Där huserade regementets musikkår så länge de fortfarande var regementets musikkår. När den övergick att bli regionmusikkår lämnade den kasernområdet och hyrde in sig på Gustafsberg. Har för mig att det var 1976, men jag kan minnas fel.
Musikpaviljongen brändes ner i april 1993 sedan I 17 blivit en flyktingförläggning. Det var kriget på Balkan som gjorde att I 17 omvandlades till flyktingförläggning. I kasernerna hystes flera folkgrupper från forna Jugoslavien in. Serber, kroater, bosnier.
Jag blev uppringd av Christer Lindgren på tidningen Bohusläningen som berättade att paviljongen brunnit ner den föregående natten.
Så småningom fick man veta att en flykting hade placerat bildäck och annan eldfängd bråte mot dörren på paviljongen och tänt på. Det var så klart inte så bra att man blandade dessa folkgrupper på ett ställe. Det sades att det var en serb som tänt på paviljongen. Att denne skulle ha skickats tillbaka till Serbien stämmer inte.
En annan historia som det rapporterades om i medierna var att ett kvinna hade mött sin våldtäktsman på kaserngården. Det lugnade ner sig så småningom. Förmodligen flyttade man en till människor till andra flyktingförläggningar.
Musikpaviljongen byggdes samtidigt som regementet 1913. Och då var den betydligt mindre. När man sedan byggde ut den blev det plats för rum för de enskilda musikerna.2024-04-30
Stor publik vid Valborgsfirandet i Margretegärdeparken
2024-04-29
Klart för syresättning av Byfjorden
Ett liknande projekt startades för drygt tio år sedan, men man fick inte ihop de 400 000 kronorna/år, som projektet då kostade. Nu tycks det vara politisk enighet i Uddevalla om finansieringen.
6 maj kommer det att vara invigning av projektet och då startas pumparna.
Läs mer på https://byfjordensframtid.se/ ///
2024-04-28
2024-04-26
Uppdatering Norra Drottninggatan
2024-04-23
Upplagda fartyg är en gammal företeelse
2024-04-22
En nybyggd Kampenhoffabrik
2024-04-21
Vårens sista berättarafton på onsdag 24 april
Vårens sista berättarafton på onsdag 24 april kl 18.30.
Plats: Bohusläns museum
ALLA VÄLKOMNA!! ///
2024-04-20
Utsikt över Folkets Park
2024-04-18
Natur- och kulturkryssning med Skärgårdsbåtarna
Jan UddénGökottor finns som tradition lite här och där på Kirsti himmelsfärdsdag 9 maj. Skärgårdsbåtarna kör
sin variant av fågelskådning denna dag med en lunchtur istället. Det är en av båtarnas nyheter i
sommarens program.
Fågelexperten Jan Uddén guidar er på denna exkursion, där vi rekommenderar att ta med egen
kikare på. Det kommer bli en upplevelse där guiden Jan med stor entusiasm och en otrolig förmåga att dela med sig av sin djupa kunskap under färden på fjordarna.
Låt dig förföras av Byfjordens legendariska fisksoppa 2.0, ackompanjerad av det goda tångbrödet. Eller välj alternativet kockens ´köttsupe´, en rätt som är lika mättande som den är utsökt.
Kryssningen utgår från Uddevalla den 9 maj. En likadan kryssning körs från Lyckorna den 11 maj. Och kan man ej hänga med på detta i vår körs två Natur och Kulturkryssningar i augusti igen.
Biljetter bokas på https://skargardsbatarna.com/project/natur-kulturkryssing/ ///
Promenader i staden och dess utkanter, del 11 1903
Bohusläningen har vid förra sekelskiftet en serie artiklar som heter Promenader i staden och dess utkanter. Här kommer del 11 som bl a handlar om Kråkhagen. Manbyggnaden på Kråkhagen syns här till höger om Skolgatan och bortom de två personerna på bilden. Vi den här tiden pågick också järnvägsarbetena för Bohusbanan.
PROMENADER I STADEN OCH DESS
UTKANTER.
"Ut i världen brusade det inom mig och så hamnade jag - å Kråkhagen. Nåja, långt värre kan man råka ut för då man ger sig ut på äventyr. Från att vara en liten enkel ladugårdsidyll med en röd stuga för ängens och kossornas vakande och vårdande tjänsteandar har denna plats länge sedan ryckt fram i första ledet bland dem, vilka närmast stadens centrum - således mest till gagn - erbjuda mark för nybyggnader. Redan det är anledning nog att väcka intresse.
Och icke skola vi Uddevallabor stöta oss på namnet. Då våra älskvärda grannar kalla oss själva "korpar" och vi förmodligen även gjort oss förtjänta därav böra vi ej alltför mycket förarga ossöver kråkorna, om det verkligen finns sådana här, fast jag aldrig sett några. För övrigt är stället nu omdöpt till "Fridensborg". Uppenbart tycks man dock icke tro på, att någon absolut frid kommer att råda i denna nyuppröjda stadsdel mer än i de gamla.
Åtminstone benämner man den fortfarande Kråkhagen och så får den kanske heta, tills tusenåriga riket kommer och alla stadens stridstuppar, för att icke tala om hönsen, gå och blåsa i fridsbasun.
När vi idag bege oss dit ut tillsammans, skall jag först och främst sätta er in i ett och annat ur platsens äldre historia och vad som eljest i samband därmed förtjäna uppmärksamhet. Jag gör det så mycket hellre, som det ju är mig ganska väl bekant. att allt dylikt har sitt särskilda intresse för er.
De tillgängliga källorna gå tillbaka till 1791. "Kråkehagen" innehades då av avlidna fabriquörskan Elisabet Bergs arvingar. Vid 31 oktober samma år förrättad auktion inropades ängen av Mickael Koch & söner för 185 riksdaler 24 skillingar specie; men nämnda herrar avstodo i godo sin rätt till förmån för handlanden Samuel O Bagge, vilken anmält sig som "bördeman".
Jämt på dagen trettioett år därefter nämligen 1822, gick Kråkhagen åter under klubban, denna gång - jämte Wasslehagen, som nu tillhör Annegreteberg - utmätt hos sterbhuset efter nämnde Bagge för skuld till löjtnant M L von Schoultz. Ängen som beräknades utgöra 2 ½ manslått var då värderad till 500 riksdaler banko, men inropades av S. själv för 655 dito, varefter han dagen därpå mot samma belopp frånräknat femman i banko, överlät den till hökaren Nils Wessman......
Kråkhagen stannade i Wessmanska släkten till 1896, då den under hand försåldes till herr J A Zetterqvist. Det var denne förbehållet att sig själv ovetande ge första uppslaget till den hos oss enastående byggnadsverksamhet, som utvecklats runt omkring här.
Redan året efter det stället övergått i hans ägo uppfördes en vacker villa i två våningar med tillsammans sju rum och två kök jämte ett par tamburer. Därvid stannade det dock tills vidare. Han hade köpt egendomen icke minst för att få ett litet jordbruk att syssla med och hans närmaste omsorg var nu att bygga en ordentlig ladugård.
Därjämte tillfredsställde han sin gamla kärlek till planteringar genom att anlägga en sådan framför villan. Kort sagt, allt ordnades blott med tanke på att skapa ett stilla fridfullt, halvt om halvt lantligt hem.
Men det skulle bli annat av. Tiden för vår stads långvariga dvala var ute. Herr Oddevold, den gamle sjusovaren, började gnugga sig i ögonen och fann äntligen att mycket måste göras här, om icke den allmänna utvecklingen skulle lämna oss långt bakom sig. Dessutom ställde den motsedda längdbanan direkta krav på samhället, helt enkelt oavvisliga, så vida ej redan de närmaste fördelarna av den skulle spårlöst rinna bort. Och till de därvid i första hand oundgängligaste åtgärderna hörde, som ni minns, att göra det mindre trångbott för den allt talrikare befolkningen.
Nu var det för Kråkhagens nye ägare förbi med drömmen om en stilla, avskild vrå bland bergen. Den ena byggnaden efter den andra klängde sig fast däruppe, och till sist fann han intet annat återstå än att själv bokstavligen uppgiva gärdet. Även här började marken styckas till tomter.
Låt oss se, vad som redan blivit gjort för platsens bebyggande.
Närmast har vi det koketta tvåvåningshus, nästan en kvadrat med ett hängtorn i sydöstra hörnet, vilket uppförts av herrar Berglund & Eliasson.
Strax bredvid är ock grund lagd till en annan byggnad, men då järnvägen kommer att stryka fram över tomten, har arbetet här måst upphöra. Däremot skall inom kort ett hus få plats mitt emot villans västra gavel.
Gå vi nu för ro skull längs bergknallarna, som bildar Kråkhagens gräns i öster, komma vi fram till maskinisten A G Bengtssons lilla trevliga villabyggnad. Resande sig högt vid den hit upp dragna Skolgatan, tager slutligen mjölnaren K M Johanssons hus i två våningar uppmärksamheten i anspråk, icke blott genom sina jämförelsevis betydliga dimensioner, utan även såsom synbarligen mera solitt byggt än de flesta, vilka komma till stånd i första rummet för uthyrning. Det inrymmer tillsammans åtta bostadslägenheter, nämligen fyra om två rum och de återstående om ett rum, alla med kök.
Därmed har vi uppfångat i flykten det hittills åstadkomna nydaningsarbetet å Kråkhagen. Dennas areal, enligt senaste uppmätningen 1 tunnland 21 ½ kappland, lämnar emellertid god plats för flera byggnader och de låta nog icke länge vänta på sig.
Nyss nämndes att järnvägsanläggningen tager en del av området i anspråk. Och det kommer naturligtvis inte att stanna vid den nämnda tomten. Ehuru banans riktning här ännu ej är definitift bestämd, blir alltid herr Zetterqvists trädgårdsplantering mer eller mindre tillspillogiven. Men han tröstar sig nog med, att om också nya kommunikationsleder göra intrång på en och annans område, äro de dock till ovärderligt gagn för det allmänna och därmed även i sin mån för var och en enskild.
H M///
2024-04-16
Nordiskt statsministermöte, Sveriges kärnvapenprogram och diskussioner om NATO 1948
Det var ju en imponerande samling ministrar som kom till Uddevalla och Bohusgården i december 1948.
Bohusgården byggdes av föreningen Norden och vad vore lämpligare att förlägga firandena dit? Uddevalla hade ju tillhört tre nordiska länder och dessutom bytt nationalitet sju gånger.
Det skulle visa sig att de var inte bara här för att fira Uddevalla utan de hade egna hemliga överläggningar. Vad dessa handlade om fick media inte veta. Fortfarande idag är det svårt att hitta uppgifter om detta.
Det var ju bara tre år efter andra världskrigets slut och säkerhetspolitik var säkerligen en sak man diskuterade. Inget av detta finns dock dokumenterat men det finns anledning att tro att NATO diskuterades.
Några månader efter mötet i Uddevalla, den 4 april 1949, gick både Norge och Danmark med i NATO. Finland och Sverige gjorde gemensam sak och ställde sig utanför NATO och var neutrala. Sverige valde att inte gå med i NATO när organisationen grundades 1949 av flera anledningar, främst på grund av Sveriges långvariga policy om militär alliansfrihet. Svensk utrikespolitik efter Andra Världskriget inriktades på att bevara Sveriges neutralitet i militära konflikter, en tradition som sträckte sig tillbaka till början av 1800-talet. Tanken var att neutraliteten skulle skydda landet från att dras in i internationella konflikter och krig. Sverige skulle klara sig själv.
2024-04-14
84 år sedan nedskjutningen av det tyska planet
(Tidigare publicerat)
Idag är det exakt 84 år sedan nedskjutningen av det tyska planet i Uddevalla den 14 april 1940. Det här är en inspelning som gjordes 1990 när det var 50 år sedan planet sköts ned. Jag hade länge försökt hitta någon som var med vid nedskjutningen för att kunna få en korrekt beskrivning av det som hände.
På hösten 1990 satt jag på mässen på I 17 och vi kom att prata om detta då min dåvarande chef, majoren Jan Fogelin, plötsligt sa: "Chefen för luftvärnstroppen har jag träffat. Vi gjorde FN-tjänst tillsammans på Cypern" - Han kom inte ihåg namnet men vi rusade ner på hans kontor och tog fram Arméns rulla och på LV 3 kände han igen Birger Magnussons namn. Han skulle då vara 70 år och numera pensionär men vi tänkte att på LV 3 vet de säkert hur man kan få kontakt med honom.Jag ringde LV 3:s telefonväxel och förklarade att jag sökte major Birger Magnusson. - "ja, ett ögonblick!", svarade telefonisten och strax svarade en röst: "Magnusson!" - Häpen över att så snabbt fått kontakt med honom frågade jag: "Vad gjorde du den 14 april 1940?" - Det blev tyst, sedan sa han: "Då var jag i Uddevalla och sköt ned ett tyskt plan!"
I själva verket var det så att den unge furiren Birger Magnusson var ställföreträdande troppchef men just den här söndagen hade troppchefen åkt till Göteborg på ordergivning så Magnusson fick ensamt ansvar för troppen.
Regementschefen bjöd ner Magnusson till Uddevalla och vi hade en temakväll på Bohusläns museum om nedskjutningen och dagen därpå hade jag samlat ett antal ögonvittnen, Birger Magnusson och media på Musikberget där pjäserna stod. Inspelningen är således gjord på plats.
Efter intervjuerna gjordes ett radioprogram som gick i P 4 Väst. Jag skickade ett kassettband med radioprogrammet till Birger. Han hade ingen kassettbandspelare i hemmet utan han och frun gick ner till sin segelbåt och satt där på kvällen och lyssnade.
Birger ringde mig nästa dag och berättade att när de lyssnat färdigt på programmet vände sig frun mot honom och sa: "Varför har du aldrig berättat detta för mig?"
Tilläggas kan att de varit gifta i 46 år vid det laget.
Nedan följer ett utdrag ur min och Ulf G Erikssons bok "Historien om Uddevalla" om nedskjutningen.
"En sådan dag då spänningen i Uddevalla steg över kokpunkten var den 14 april. Ett tyskt trupptransportplan av märket Junker 52 siktades strax efter klockan 12 över Herrestadsfjället, på väg söderut. Ovanför Byfjorden lade planet om kurs, rakt in mot staden och dess regemente där en automatkanon just monterats på luftvärnsbatteriet som ställts upp på Musikberget.
När flyglarmet gick var det nog få i Uddevalla som inte trodde att det rörde sig om början till en tysk invasion. Personalen vid batteriet hann göra sig i ordning och när planet var tillräckligt nära gav det för tillfället ansvariga befälet, furiren Birger Magnusson order om varningseld.
Planet visade inga som helst tecken på att man var i nödläge och då blev ordern - verkanseld.
Och verkan blev det, nästan omedelbart. Planet fattade eld och med en svans av svart, tjock rök försvann det över skalbankarna vid Bräcke. Där störtade det helt nära dalslandsvägen och brann upp medan ombordvarande ammunition exploderade med ett väldigt smattrande. Det vill säga, inte riktigt all ammunition, för en hel del ammunition till flygplanskulsprutan hade kastats ur planet och även kulsprutan klarade sig bra. Så bra klarade den sig att den byggdes om till en stationär kulspruta, som sedan deltog i regementets luftförsvar resten av beredskapstiden. Kulsprutan kan idag beskådas på Bohusläns Försvarsmuseum.
Under tiden gjorde luftvärnstroppens personal sig redo för nästa insats men något mer fientligt flygplan dök inte upp över stan.
Så början på en invasion var det inte, utan troligen en nödåtgärd. Antagligen hade besättningen blivit orolig för bensinbrist och siktat in sig på att nödlanda på Samnerödsfältet mellan regementet och Rimnersvallen. Besättningen bestod av tre man som alla omkom och begravdes under militära hedersbetygelser på Sigelhults kyrkogård. De var Ernst Lück, 25 år, Heinz Priehäusser, 23 år samt Reinhold Buchhorn, 38 år. Några decennier senare flyttades deras stoft till en tysk massgrav på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.
Bohuslän fick för övrigt utstå åtskilliga överflygningar av tyska trupptransportplan på väg till och från Norge. Och samme furir Magnusson som gav order om nedskjutningen över Uddevalla lyckades skjuta ned ännu ett av dessa plan vid Gravarne (numera Kungshamn) senare under kriget. Den gången såg han planet sjunka i havet.
Försvarsstaben försökte hemlighålla nedskjutningen över Uddevalla, trots 100-tals vittnen. I radiosändningarna under eftermiddagen hette det "att ett tyskt trupptransportplan krockat med en bergvägg i Uddevalla".
Uddevallas båda tidningar Kuriren och Bohusläningen blev uppringda av Försvarsstaben med besked om att samma version skulle stå i tidningen nästa dag. Det gick man inte med på lika lite som man underlät att publicera bilder på det havererade planet.
- Vi skriver precis som det är, gav Frank Eriksson, legendarisk chefredaktör på Kuriren, besked om och så blev det. Några efterräkningar för detta "brott" blev det inte och tyska radions sändningar på svenska senare på kvällen sade också som det var - "att den aggressiva svenska krigsmakten skjutit ned ett tyskt plan".
Samma dag gick flyglarmet ytterligare två gånger över Uddevalla. På eftermiddagen förväxlades ett svenskt plan med ett tyskt och när sirenen tjöt för tredje gången på kvällen var uddevallabornas nerver bra nära bristningsgränsen. Även denna gång var det dock falskt alarm och fullt så dramatiskt blev det inte mer i Uddevalla under kriget. Inte heller kom de sex luftvärnspjäser till användning som befolkningen samlat in pengar till. En luftvärnsförening bildad i mars 1940 fick rejäl skjuts på sin insamling av pengar efter söndagens dramatik och sammanlagt fick föreningen ihop en bra bit över en kvarts miljon kronor".
2024-04-13
Dödsolyckan vid tunnelarbetet i Kålgårdsberget 1906
Så här skrev Bohusläningen 1906-01-13
"NY OLYCKA VID BOHUSBANEBYGGNADEN - TRE DÖDADE - TVÅ SVÅRT SKADADE.
I den mot öster vättande delen af tunneln genom Kålgårdsberget, där ett 15-tal arbetare för tillfället voro sysselsatta, inträffade igår eftermiddag vid 4-tiden en beklaglig olyckshändelse. Något över 70 meter inne i berget nedföllo nämligen från tunnelns tak helt plötsligt stora massor af sten, hvilka fullständigt begrofvo två därunder sig uppehållande arbetare. Ytterligare tre blevo inkilade mellan de nedrasande klippstyckena.
Kamraterna längre in i berget skyndade till och drogo fram dessa tre svårt skadade, samt dessutom ytterligare en som undsluppit med blotta kontusioner. De två under raset begravna kunde man ej göra något vid, helst ett nytt - dock mindre omfattande - ras inträffade under räddningsarbetet, detta ras dock lyckligtvis utan att åstadkomma någon skada.
Doktor Ek, som omedelbart tillkallats och anlänt, anlade de första förbanden på dem ur klippmassorna framdragne skadade arbetarne, vilka erbjöd en ömkansvärd anblick. En av dem var sanslös. Samtlige fördes därefter till lasarettet.
De två genast dödade voro: AS Tellenius, för ett par månader sedan hitkommen från Östersund och efterlämnade här i staden boende hustru jämte fyra barn, samt A J Persson från Bollungsnäs i Sundals Ryrs socken på Dal, vilken likaledes efterlämnar hustru och flera barn.
De till lasarettet forslade skadade voro: Johan Olsson från Hässleröd i Forshälla socken, vilken erhållit två djupa sår i huvudet samt skador å högra axeln och ena örat, Adolf Andersson från Dal, vilken fått vänstra höften ur led och sårats i huvudet, samt TG Johansson från Jönköpings län, som också erhållit en skada i huvudet. Johan Olsson avled senare på kvällen i går på lasarettet. Någon direkt fara för de båda övrigas liv torde ej förefinnas.
Enligt entreprenörernas och arbetarnes utsago berodde olyckan på sk "slag" i berget, dvs att berget var löst och fullt med sprickor, där raset ägde rum. Sista skottet inne i tunneln lossades vid 1-tiden på middagen således tre timmar innan olyckshändelsen inträffade. Det anses att mellan 50 och 100 kubikmeter sten nedstörtat vid raset. Några smärre ras inträffade senare på e.m., vadan arbetet med de döde arbetarnas framgrävande fördröjdes, emedan man fruktade för rasen.
Det konstaterades emellertid, att över den plats, där dessa uppehållit sig, låg nedrasad sten till 2 á 3 meters höjd. Senare på aftonen vidtog vid belysning av luxlampor arbetet med deras framforslande, vilket vid 4-tiden i morse resulterade i att man lyckades utfå liken ur stenmassorna". ///
2024-04-10
Gustafsbergsstiftelsen fyller 252 år idag
Byggnaden på bilden byggdes 1770 och hette då landeriet Baggetofta och var makarnas bostad. I och med kungens godkännande bytte man namn till Gustafsberg. Ortnamnet härstammar således från kung Gustaf III. Landeribyggnaden på bilden blev barnhusets första skolbyggnad. Den kallas idag för Herrgården och inrymmer två hyreslägenheter.
2024-04-09
Abdullha Al Samlem får Folkets hus Hederspris
För sitt brinnande engagemang för integration tilldelas årets Hederspris Abdullha Al Samlem.
Folkets Hus Hederspris instiftades 2020 då styrelsen för Folkets Hus konstaterar att det saknats ett pris, som oavsett gren eller genre kan uppskatta och lyfta en äkta eldsjäl
Kriterierna är:
” Utmärkelsen ska gå till den eller de, som genom stort engagemang, kunnighet och utan att sätta sig i främsta rummet, på ett positivt och betydande sätt satt fokus på andras behov och önskemål och på så sätt bidragit till att möjliggöra, förbättra eller arbeta för en sak som är viktig för andra medmänniskor. ”
På årsstämman 2024 04 08 delades Folkets Hus Hederspris för 2023 år ut. Pristagare är Abdullha Al salem. Det hela är hemligt till själva kungörandet och pristagaren blir totalt överraskad.
MOTIVERING:
Inkludering och integration handlar om långsiktigt och uthålligt arbete. Det gäller överallt i mångkulturella miljöer och där segregationen lurar runt hörnet. För ett sådant arbete behövs människor som brinner. Abdullha Al Salem använder sin egna erfarenhet, att komma ny till ett land men också bli förälskad i platsen, med hjälp av sitt största intresse och passion, film, startar han den webbaserade tv-kanalen ”Godmorgon Uddevalla”. På lätt svenska hjälper ”Godmorgon Uddevalla” nyanlända att hitta till såväl kulturliv som mer praktiska göromål, till exempel handla med själscanning, köpa busskort, låna böcker på biblioteket. Genom intervjuerna blir också verksamheterna medvetna om vad de behöver satsa på för information. För detta arbete tilldelas Abdullha Al Salem Folkets Hus Hederspris för år 2023. ///